Alperna består till stor del av mjukt rundade former. Så kommer man till Dolomiterna, och där står bergen som avhuggna torn med lodräta väggar. Skillnaden är inte vädret. Det är stenen.
Dolomiterna är uppkallade efter bergarten dolomit, som i sin tur är uppkallad efter den franske mineralogen Déodat de Dolomieu, som beskrev den på 1700-talet. Det är ovanligt att en bergskedja får namn efter sitt material, men i det här fallet är materialet hela poängen.
Ett rev som hamnade på 3 000 meter
För drygt 200 miljoner år sedan, under trias, låg området under ett grunt varmt hav. Där byggdes karbonatplattformar upp, ungefär som dagens korallatoller: organismer producerade kalk, kalken lagrades, och plattformarna växte både uppåt och i sidled medan omgivande bassänger fylldes med finare sediment.
När Alperna sedan veckades trycktes hela paketet upp i luften. Det är därför man kan gå rakt in i en gammal revkant på 3 000 meters höjd, och det är också skälet till att området blev världsarv 2009: Unesco lyfter särskilt fram de fossila karbonatplattformarna och att relationen mellan reven och de omgivande bassängerna bevarats så väl.
Varför väggarna blir lodräta
Dolomit är hårt och sprött, och det vittrar ojämnt. En massiv revkropp håller ihop i stora block, medan de mjukare sedimenten runt om eroderar bort snabbare.
Resultatet är den karaktäristiska profilen: en brant sockel av lösmaterial, och ovanpå den en nästan lodrät vägg som slutar tvärt i en platt eller tandad krön. Ingen övergång, ingen mjuk rundning. Därför ser Dolomiterna ut som byggnader.
Runt Cortina
Cortina d'Ampezzo ligger i en öppen dalgång på drygt 1 200 meter, omgiven av massiv åt nästan alla håll. Tofane i väster, Cristallo i norr och Sorapiss i sydost når alla drygt 3 200 meter. Högsta toppen i hela Dolomiterna är Marmolada på 3 343 meter, en bit västerut.
Det är den geometrin - flack dalbotten, två tusen meter vägg runt om - som gör Cortina till en så tacksam plats att återge i relief. Kontrasten gör jobbet. Man behöver inte förstärka något för att det ska läsas på avstånd.
Efter OS
Cortina var en av värdorterna för vinter-OS i februari 2026. De alpina tävlingarna avgjordes i Tofane-backen, och orten fick också curlingen och banåkningsgrenarna bob, skeleton och rodel i en återuppbyggd bana. Staden var värd för vinter-OS också 1956.
Anläggningar byggs och rivs. Dalgången och väggarna runt den är desamma som när fotograferna kom hit första gången, och det är den delen vi tänkte på när vi valde utsnitt till Cortina-tavlan.
Vill du jämföra med ett berg som formats på ett helt annat sätt, läs om hur Matterhorn fick sina fyra sidor.