Gaustatoppen: toppen där man ser en sjättedel av Norge

Gaustatoppen reser sig 1 883 meter över havet strax söder om Rjukan i Telemark. En klar dag ser man från toppen ut över ett område på runt 50 000 kvadratkilometer, och det är därifrån talesättet om en sjättedel av Norge kommer.

Berget är lätt att känna igen på långt håll: en lång, jämn rygg som stiger mot en topp i ena änden, fristående i ett landskap som annars är lägre. Det är just den formen som ger utsikten, och som gör berget tydligt i relief.

1 882 eller 1 883 meter

Store norske leksikon anger 1 882 meter. Gaustabanen, som kör turister in i berget, anger 1 883, och det är också den siffra som står på vår namnskylt. Skillnaden är en meter och handlar om vilken mätning och vilken punkt man utgår ifrån. Varför bergshöjder flyttar sig på det sättet går vi igenom i artikeln om hur ett bergs höjd mäts.

En sjättedel av Norge

Enligt Store norske leksikon täcker utsikten från toppen runt 50 000 kvadratkilometer: Jotunheimen i norr, skogarna mot Oslo i öster, Hardangervidda i väster och i sydost ända ut mot havet. Norges fastland är drygt 320 000 kvadratkilometer, så en sjättedel är en generös avrundning, men inte en överdrift av storleksordningen. Gaustabanen skriver att man en klar dag ser över 60 toppar.

Förklaringen är enkel geografi. Gaustatoppen står fritt, och det finns inget högre i närheten som skymmer. Samma egenskap gör att berget syns från mycket långt håll.

Tåget inne i berget

Den som inte vill gå upp kan åka inuti fjället. Gaustabanen byggdes 1959 som en militär anläggning inom Nato och öppnade för allmänheten 2010. Enligt operatören går ett tåg först drygt 800 meter vågrätt in i berget, och sedan en bana runt en kilometer brant uppåt i tunneln, från ungefär 1 150 till 1 800 meters höjd. Resan tar omkring en kvart.

Det andra alternativet är att gå. En kilometer söder om den högsta toppen ligger Gaustahytta, byggd 1893.

Staden där solen inte når ner

Nedanför berget, i den djupa Vestfjorddalen, ligger Rjukan. Dalen är så trång och fjällen så höga att solen inte når ner till stadens centrum under flera månader varje vinter.

Lösningen blev två gånger en ingenjörsfråga. 1928 byggdes linbanan Krossobanen för att ta invånarna upp i solen. Och i oktober 2013 invigdes Solspeilet: tre solföljande speglar, sammanlagt 51 kvadratmeter, på 742 meters höjd ungefär 450 meter ovanför torget. De kastar en ljusfläck på runt 600 kvadratmeter ner på stadens torg. Idén är från 1913, från ingenjören Oscar Kittelsen, enligt Industriarven i Telemark.

Ryggen och dalen på samma tavla

På Gaustatoppen-tavlan ryms hela den långa ryggen från Gaustaråen till toppen, och nere i norr den djupa Vestfjorddalen med Rjukan. Det är kontrasten mellan de två som gör motivet: det breda berget som står i solen och den smala dalen som inte gör det.

Fler fjäll och fjordar finns bland våra 3D-topografiska tavlor, och vill du ha en ruta som inte finns kan du göra den själv i FRMD by You.