Geirangerfjorden: väggarna som är sex gånger högre än fjorden är djup

Geirangerfjorden är ungefär 15 kilometer lång och som djupast 258 meter. Fjällen runt den reser sig 1 400 till 1 700 meter. Väggarna är alltså sex gånger högre än vattnet är djupt, och det är det förhållandet som gör fjorden till det den är.

Fjorden är den innersta grenen av Storfjorden på Sunnmøre, och sedan 2005 är den tillsammans med Nærøyfjorden ett av Unescos världsarv, Västnorska fjordlandskapet. Här är vad formen berättar och varför den är så svår att fånga på ett foto.

En dal som isen grävde och havet fyllde

En fjord är en dal som glaciärer har fördjupat och breddat, och som havet sedan fyllt när isen smälte. Det är därför den har en dalgångs form under vattnet: branta sidor, bred botten och ofta en tröskel längre ut där isen tappade kraft.

Unesco beskriver de västnorska fjordarna som typlokaler för fjordlandskap, alltså de platser man använder som skolexempel. Motiveringen lyfter fram exakt det som syns från Dalsnibba: smala fjordar mellan fjällväggar som på sina håll stupar 1 400 meter rakt ur havet och fortsätter 500 meter under ytan.

S-kurvan

Geirangerfjorden går inte rakt. Från Hellesylt i väster böjer den av två gånger innan den når byn Geiranger längst in, och det är den kurvan man känner igen på en karta. Bredden varierar mellan ungefär en halv och en och en halv kilometer.

På ett foto försvinner kurvan nästan alltid bakom nästa bergsvägg. Man ser en bit av fjorden i taget. Uppifrån, eller i relief, ser man hela formen på en gång: vattnet som en smal fåra mellan två massiv, och byn där fåran tar slut.

Vattenfallen och gårdarna på hyllorna

Väggarna är så branta att vattnet från fjällen ovanför faller rakt ner i fjorden. De syv søstrene, De sju systrarna, är sju fall bredvid varandra med en fallhöjd på i snitt runt 250 meter. Mittemot, på andra sidan fjorden, ligger fallet Friaren.

Uppe på hyllorna i branten ligger gamla gårdar som Skageflå och Knivsflå, byggda där det fanns lite plan mark. Knivsflå övergavs 1898 på grund av rasrisk. Gårdarna är en påminnelse om hur lite plats landskapet lämnar över.

Världsarv med kryssningsfartyg

Geiranger är en av Norges mest besökta platser, med runt 800 000 besökare om året enligt Store norske leksikon och närmare 180 kryssningsanlöp under 2022. Det har fått konsekvenser. Från 1 januari 2026 gäller nollutsläppskrav för passagerarfartyg under 10 000 bruttoton i världsarvsfjordarna, och från 2032 gäller kravet även större fartyg, enligt Sjøfartsdirektoratet.

Fjorden som ett hål i reliefen

På Geiranger-tavlan är fjorden urskuren ända ner till den svarta bottenplattan. Vattnet blir en mörk S-formad fåra, och fjällsidorna på båda sidor står upp som de väggar de är. Det är ett av få motiv där det som saknas säger lika mycket som det som finns. Utsnittet är 16 kilometer brett, från Sunnylvsfjorden in till Geiranger, med Dalsnibba på 1 476 meter i södra delen av rutan.

Varför vissa platser blir tydliga i relief och andra inte, och vad skillnaden mellan en karta och en tavla egentligen är, går vi igenom i artikeln om reliefkartor och topografiska kartor. Fler norska motiv finns bland våra 3D-topografiska tavlor.